När jag är ledsen vill jag antingen prata om det eller bara låtsas som ingenting. Vill jag prata om det brukar jag ringa någon vän, skrika ut allt dåligt och sedan brukar jag få höra tröstande ord som värmer. Vill jag inte prata om det tråkiga ringer jag mina vänner igen men med ett annat syfte. Jag ber dem ta med mig på någonting roligt, någonting som får mig glömma allt dåligt. 

Jag är dock nu förtiden sällan ledsen. Martina sa till mig här om dagen att hon tyckte jag såg lycklig ut, lyckligare än vanligt. Óch det stämmer faktiskt, jag är väldigt lycklig just nu. Jag har fantastiska vänner som får mig att ibland fälla en tår när jag tänker på hur fina de är och hur tur jag har som har dom. Sen har jag mín fina familj, en vardag jag inte vill byta bort mot någonting annat och drömmar jag strävar efter.

Jag känner mig trygg i mina vänner och vet att jag alltid har någon som jag kan ringa då jag känner att de behövs och kan därför låta mig vara ledsen ibland